My name.

Kvinnonamnet Linda är en kortform av andra namn som slutar på -linda eller -linde, exempelvis Belinda, Rosalinda och Sieglinde, som i de flesta fall har engelskspråkligt och från början tyskt ursprung. Slutdelen anses komma från tyskans lind - "liten", "späd", "vek".
Kortformen blev populär i Europa slutet av 1700-talet, och har använts i Sverige sedan början av 1800-talet. Det var här länge ovanligt och fick sin första egentliga popularitetsperiod först på 1950-talet. Det stora genombrottet kom dock på 1970- och 1980-talet då namnet ökade tiofaldigt och tidvis var ett av de 3-4 vanligaste namnen på unga flickor. Det minskade sedan snabbt under 90-talet och finns nu i början på seklet inte längre bland de 100 vanligaste flicknamnen. Det fanns 31 december 2005 totalt 50 611 personer i Sverige med förnamnet Linda, varav 38 313 hade det som tilltalsnamn. År 2003 fick 240 flickor namnet,
varav ca. 65 fick det som tilltalsnamn.

Ja där ser man, snart finns det inga Linda kvar! Så det är dags att döpa alla små flickor till de?


På kortet är (till höger)
Carro, en av mina bästa vänner <3
Litar på henne till 1000!
Och jag bredvid då ^^